När Ture Sventon i Paris, skriven av barn/ungdomsförfattaren Åke Holmberg kom ut första gången 1953, och som nu var på väg att ges ut på nytt, uppmärksammades förläggaren på det faktum att; ordet n e g e r använts av författaren i den första utgåvan.Stor kalabalik utbröt; hur skulle barnen klara att n-ordet fanns med i texten?
- Jag tror inte att barn tar skada av att ett numera bannlyst ord används, snarare ger det kanske anledning till frågor som kan diskuteras. Hur i hela friden ska man kunna läsa äldre texter om man inte har med sig i bakhuvudet att textformulering och ordbruk ingår i ett historiskt sammanhang!
Vart kommer en utveckling som denna att sluta? MAN BLIR MÖRKRÄDD!
Ska äldre texter granskas och korrigeras/censureras innan dagens unga ska få lov att ta del av tidigare författares verk; ska man inte själv skapa en inre kompass och kritiker, som värderar den text man tar del av? Även barn mår bra av "tuggmotsånd" d.v.s. allt man ser och hör måste ju bearbetas av det individuella intellektet, alla kulturella uttryck ingår ju i sin specifika kontext, liksom den här diskussionen om n-ordet!
AffärsVärlden
Det progressiva USA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar