När blev akademisk utbildning en fråga för Svenskt Näringsliv?

När Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster uttalar sig om utbildningspolitiken i Sverige, sker det med en stor portion självpåtagen expertroll!
Vad har en företagarorganisation överhuvudtaget för rätt att tala om hur utbildningssystemet ska se ut?
Inte ens ekonomiska spörsmål består av enbart ekonomi, utan även ämnesområden som t.ex. psykologi, historia och geografi har en betydande del i hur ekonomier utvecklas. Har de över huvudtaget hört talas om begreppet tvärvetenskap? Arbetsmetoden används för att erhålla en så djup och mångfasetterad kunskapsutveckling som möjligt, i samverkar mellan olika vetenskapsområden över ämnesgränserna. Bildning och olika typer av kunskap är aldrig en tung börda att bära - en tanke som är allmänt bekant!
Att samhällsutveckling bara åstadkoms genom effektiv produktion av, studenter och andra produkter, är en "sanning" med modifikation. Att Svenskt Näringsliv vill få igång en diskussion om "nyttiga" kontra "onyttiga" högskoleutbildningar, har ett syfte: statliga utbildningar på universitets- och högskoleutbildningar ska ses först och främst som en produktionscentral för näringslivets behov!
Genom att misstänkliggöra utbildningar som inte har som huvudsyfte att utbilda för ett specifikt matnyttigt yrke, får man de oreflekterade nyttotänkarna på sin sida.
Se upp för det fyrkantiga tänkandet var det än uppträder!
Svenskt Näringslivs negativa tankar om all offentlig, statlig och kommunal verksamhet tar sig många (o)lustiga former. Den här kallsinniga synen på konst och humaniora slår bara tillbaka på den tokliberala falangen inom arbetsgivarorganisationen, under ledning av kapitalets förespråkare inom Svenskt Näringsliv .
Sacobloggen
GP
ETC